Det gemensamma ursprunget för alla nu levande människor-Mitokondrie-Eva

Den senaste gemensamma förfadern för alla nu levande människor brukar kallas Y-kromosom-Adam. Y-MRCA=  Y-chromosomal most recent common ancestor. Motsvarigheten på kvinnosidan , allas vår förmoder, kallas Mitokondrie-Eva, och hon är den senaste kvinna som alla nu levande människor härstammar från. Det betyder inte att det aldrig funnits andra grenar, det har det mycket troligt gjort, men dessa andra har inte överlevt i rakt nedstigande led. Det betyder inte heller att Adam och Eva levde samtidigt, det gjorde de inte.

Just nu tror man att Y-MRCA levde för ungefär 200 000 till 300 000 år sedan och den kvinnliga motsvarigheten MtMRCA 150 000 till 200 000 år sedan.

För tvåhundratusen år sedan vilade sig våra tidigaste gemensamma förfäder i en lummig oas i mitten av Afrikas Kalahari-öken. Här, bland senare uttorkade sjöar fanns skogar och grästäckta slätter, kända som Makgadikgadi paleo wetland, levde våra förfäder och förmödrar, jagade, samlade och fostrade sina barn i tiotusentals år. Så småningom förändrade sig dock jordens klimat, regnmönstret blev annorlunda och öppnade bördiga nya vägar genom öknen. För första gången kunde nu våra avlägsna släktingar börja utforska det okända och sakta lämna det som många forskare nu kallar ”urhemmet för alla människor som lever idag”

Så tänker man sig just idag vår historia, byggd på den senaste genetiska forskningen.

Genom studier av genomet hos mer än 1200 infödda afrikaner som idag lever i den södra delen av kontinenten kunde forskarna plocka ihop en berättelse om en av de allra äldsta DNA-linjerna på jorden, en samling gener som kallas L0 och som nedärvts genom mor till dotter genom mitokondrier och som har överlevt anmärkningsvärt oförändrade i en del folkgrupper i hundratusentals år.

Genom att spåra var och när L0-linjen allra första delades i de något annorlunda linjer som fortfarande finns i en del infödda afrikanska folkgrupper idag, tror forskarna att de har lyckats peka ut precis var de första bärarna av L0 levde och frodades i tusentals år.

L0 är särskilt viktigt på grund av att alla nu levande människor på mödernet tros härstamma från den kvinna som först bar genen, en hypotetisk kvinna som kallas mitokondrie-Eva.

Idag är Lo-linjen vanligast bland Khoisan-folket, två infödda folkgrupper som lever i södra Afrika. Ett otal andra grupper av infödda afrikaner bär mitokondrie-DNA som härstammar från denna linje, men med en del mindre avvikelser. Genom att jämföra dessa variationer mellan grupperna kan genetikerna plocka ihop en generell tidslinje för när dessa uråldriga genetiska linjer först skiljde sig åt.

I den senaste studien sekvenserade forskarna omkring 200 L0 mitogenomer hos infödda personer som levde kring södra Afrika. Då dessa jämfördes med en  databas innehållande mer än 1000 existerande L0 sekvenser kunde man så småningom skapa en bild av hur och när och var mitokondrie-Evas ättlingar allra först delades upp i olika, genetiskt skilda grupper.

Man har alltså kommit fram till att Eva och hennes döttrar levde i  Makgadikgadi, ett väldigt våtland (120 000 kvadratkm) i ungefär 30 000 år innan L0 linjen delades och fick sin första subgrupp. 
Så varför lämnade våra förmödrar sitt hemland?
Forksarna tror att det berodde på klimatförändringar vars ökade regn öppnade långa gröna korridorer genom öknen. Detta skedde för ungefär 130000 till 110000 år sedan, och dessa korridorer kan ha dragit till sig migranter.
Detta förklarar dock inte Y-linjernas historia, där pekar mer på att deras urhem fanns i västra Afrika. Mycket forskning återstår för att klargöra det.

 

 

 

 

 

Originally published on Live Science.

 

 

 

  

Vad är då haplogrupper?

Inom molekylär evolution är , enligt Wikipedia, en haplogrupp en grupp av liknande haplotyper, som delar en gemensam anfader med en enbaspolymorf (Single Nucleotide Polymorphism, SNP) mutation. Klart som korvspad, som vi femtio-talister så käckt uttrycker oss. 

Haplogrupper kan alltså användas för att bestämma genetiska populationer; grupper av individer som hänger samman genetiskt. Man får fram sin haplogrupp genom test av sin könsbestämmande kromosom, Y för män och MtDNA för kvinnor. Båda  nedärvs ganska oförändrade och för män från deras far, och anfäder, för kvinnor från deras mor och anmödrar. Ibland, dock  ganska sällan, uppstår dock mutationer-förändringar i generna och nya grenar skapas. På det viset kan man följa sin familj genom årtusendena.

 

 

 

MtDNA-linjen

av sep 2, 2021